torsdag 27 januari 2011

Kamprad inte ensam.

Janne Josefsson igen!
Det är nästan så man får den uppfattningen att när Janne Josefsson är i farten så förlåtes allt mygel och korruption inom de Svenska högre sfärerna, för någon får ju i alla fall säga och göra något vilket självklart är en paradox. Nu har någon fått framföra något och då är det väl OK.
Vad händer egentligen i realiteten? Svar inget!! Skurkarna går fria !
Får jag ta några exempel på helt underbara arter av vad jag menar vara svensk korruption.
Vi börjar:
1. Medanalys, länk ett företag inom läkemedelsbranschen, vars ägares livsdröm spolierades genom politikers egensinniga agerande. Visserligen gick det ut ett skadestånd på 13 millioner, men enligt min mening kan inte en dylik hantering ersättas med pengar, men får väl anses vara OK i brist på bättre.
2. Lundin Oil C/O Carl Bildt,länk. Det är väl ingen hemlighet att herr Bildt anser sig själv vara närmre Gud än någon annan på denna jord. Faktum är att man inom ett flertal amerikanska kretsar anser honom vara den lille pojken från Sverige, med iver att vilja vara kunnig i all världens frågor att han ibland snubblar och faller förtvivlat djupt. Att han sålt sina aktier i bolaget och avsagt sig rollen som ledamot i Lundin Oils styrelse är inga garantier för att han fortfarande inte deltar i företagets beslut som vilken annan konsult som helst.
3. Axfood, med Antonia A:x Jonsson i spetsen som tillsammans med Per Westerberg Sveriges rikes talman, lyckades få igenom en fusion som räddade hela hennes imperium på konsumenters och skattebetalarnas bekostnad, nåja det var ju ett antal konkurrenter man kunde köra i botten också allt med hjälp från vad jag vill kalla korrumperade politiker. Det var på den tiden Per Westerberg var näringslivsminister för vårt annars så goda land. Antonia även kallad "Sveriges Moder Tehresa" visade sig även vara en förskingrare av tillgångar inom Stadsmissionen,länk. Visserligen fick en annars mycket ärlig präst ta på sig skulden, men vem var den verkliga boven?
4.Kamprad,länk Ja vad skall man säga? Möjligvis att mycket vill ha mer, men det tråkiga för mig som tidigare entreprenör och i alla fall något kunnig om internationell ekonomi såväl som svensk är att även här har politiker haft sina roller med i spelet. Skyddandet av Kamprad,länk har för mig varit synnerligen förvånande. Inte minst med tanke på hans åsikter i den så kallade löntagarfond debatten. När Kamprad fick frågan; Varför han inte gick med oss andra företagare i en av de största demonstrationer som ägde rum under förra seklet. Svaret han gav var att han hade så många kunder som önskade löntagarfonder och därför önskade han inte delta. Tydligen var det bättre att ordna med skattekonsulter i skatteparadis och "lura" de svenska kunderna/skattebetalarna som även är de människor som genom sina köp varit en bidragande orsak till en uppbyggnad av ett av världens bästa företag. Det varken kan eller vill jag ta ifrån den gode Ingvar, men visst har det varit många om och genvägar. Detta har naturligtvis skett på bekostnad av många inte minst de entreprenörer som dristat sig till att utmana denna gigantiska marknad. Det är inte alltid vägverket ändrar en infrastruktur med skattebetalarnas pengar, men för att tillfredsställa IKEA,s utbyggnad i Haparanda tog man till det knepet. Frågan är om pengarna inte hade varit bättre för ex en ny Skurubro som ligger inom ett av Sveriges mest trafiktäta områden.
5. Vågar vi även inräkna Palmes roll i Boforsaffären eller regeringens påtryckningar i JAS-projekt över hela världen. Många gånger tar skattebetalarna riskerna men Wallenbergrgrupperna vinsterna.
Allt detta medan små innovativa och behövande företag kämpar för sina existenser så fortsätter detta slöseri på redan välmående och enligt min mening korrumperade företag under ett politiskt skyddsnät.
6. Sedan har vi ju det här med "bortskänkandet/försäljningen) av staliga och kommunala bolag med deras Good Willvärden. Tänk när vi har sålt allt som går att sälja och dessutom förslösat våra "reavinster" . Vad skall vi då leva av, möjligt är ju att vi då åter hamnar i ett skattehöjarsverige, efetrsom våra tillgångar då styrs av några få personer på Caymanöarna.
Någon eller några borde skämmas.
Ta´t lugnt, i andra länder kan det vara ännu värre.
Jan Dolk
PS
Om det är någon som undrar? Men i kommunen då ? Blir svaret en sak i taget.

fredag 14 januari 2011

Rot och Pigavdrag

Rot som Rot men tilltrasslat verkar det.
Piga som Piga bara hon har ett jobb.
Rensa i skatte-lapptäcket!
Jag är fortfarande mot Rot- och Rutavdrag. Upprepade gånger har vi nu kunnat konstatera både genom press och andra media hur man fuskar med dessa avdrag. Folk som redan har det mycket bra drar ofta nytta av dessa politiska produkter. Konstigt nog tycks dessa fenomen ha brett stöd i politiken. Jag får väl ändå förmoda att avdragen bygger på en politisk välvillig vilja.
Ni får lov att inte säga något, men jag känner en familj som tidigare hade en polsk piga i hemmet. Jag tog mod till mig här om dagen och frågade om hon numer jobbade vitt i deras hem (vitt = beskattade pengar) eftersom pigan Rut ger den möjligheten.
Herren i huset bara log åt mig och sedan fick frågan bero, jag fick senare reda på att man inte ändrat sina rutiner. De som tror att det blivit så mycket renare på hushålls- och byggmarknad efter Rot- och Ruts införande i den svenska skattehanteringen har enligt min mening rejält bitit sig i tummen. Visserligen har valfriheten ökat, man gör både och/ och det är väl bra eller?
Om vi dessutom skall sätta behovet i relation till den vanliga människans och inte mint pensionärens vardag, så finns det än större tvekan till nyttan med dessa påfund. Vad Sverige behöver, är varken mer bidrags- eller avdragsmöjligheter, vad vi behöver är ett renare och därmed mer förståligt och rättvisare skattesystem.
Det får inte vara så att exempelvis Reinfeldt går ut och säger nu sänker vi skatten för pensionärer smtidigt som han glömmer bort att säga att han även sänker pensionerna. För mig gjorde det hela sju spänn back för mig, enligt min hustrus uträkning, själv fick hon två spänn plus. Det ni!
Vi pensionärer betalade skatt under högskattetidens Sverige, nu har vi tametusan rätt att få lite av våra pengar tillbaka.
I vårt land behöver vi varken nämnda avdragsmöjligheter eller högre skatter. Vad vi behöver är en politisk vilja som är mer intresserad medborgarnas väl än sina egna fördelar. Idag skapas det alltför mycket politiska klaner både på regional som nationell nivå. Jag menar att detta är obra! Det skulle vara intressant med en utredning om släktband och kompisskap inom de olika politiska leden och varför inte samtidigt titta lite på kopplingarna till näringsliv.

Ha en bra dag
Jan Dolk
PS
tacka vet jag de gamla lager- och miljöreserverna, visserligen obeskattade men i alla fall,

tisdag 11 januari 2011


Man behöver inte vara elak för att ha taggarna utåt.
Dags att tänka till !
Det verkar bli allt oftare pengen som styr politiken och inte tvärtom. För mig är det att konstatera att detta fenomen accelererar, vilket naturligtvis är en stor fara för demokratin. jag läste Stefan Mårtensson blogg igår, länk. Det intressanta med Stefans blogginlägg är att den på ett satiriskt/ironiskt sätt beskriver ett läge utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper. Visst finns det människor som har en politisk vilja och vision med sina politiska engagemang. Eftersom jag själv varit mycket aktiv inom politiken under senare år har jag oerhört svårt att inte dela Stefan Mårtensson uppfattningar. Visst är det så att Stefan i sina situationer kan upplevas både som kompromisslös och besvärlig, dock är inte jag mannen att säga att han har fel. Min uppfattning är att Mårtenssons intellektuella och kompromisslösa hållning bidragit till att hela hans parti blivit uteslutet från den majoritet som nu regerar i Värmdö. Om så är fallet menar jag att det är fel, samtidigt menar jag att centern som Mårtensson representerar skapar sig en mycket fast grund inför nästa valrörelse, inte minst genom den raka hållning som Mårtensson genom sina synpunkter för fram. Det är endast att beklaga att under de närmaste dryga tre åren, så kommer ett antal kunniga och respekterade människor att stå utanför de demokratiska processerna i styrelser och nämnder. Generellt kan jag säga att min egen syn på människor oavsett sammanhang är ett inkluderande och inte ett exkluderande. I politiska sammanhang får enligt min mening girigheten inte ta över, en girighet som ofta leder till korruption. Det är heller ingen tvekan om att detta är ett symptom som tilltagit även i Sverige, inte minst gäller det de multinationella företagsamheter som bedrivs som ofta genom sina lobbyingverksamheter gynnas på de seriösa mindre företagarnas bekostnad.
Exemplen har blivit många under de senaste femton tjugo åren vilket naturligtvis endast är att beklaga, eftersom så många inte minst politiker dras med i denna karusell.
Det yttersta av fenomen är när man i olika situationer sätter sig själv i beslutande ställningar som direkt påverkar personens egna framtida positioner i det politiska arbetet. Min mening är att dessa korruptbegivna människor av rädsla för konkurrens oftast utser människor med mindre kompetens än kanske mer kompetenta alternativ, vilket i sig skulle höja konkurrensen politiker emellan. En konkurrens som naturligtvis leder till en förhöjd kvalitet i beslutsfattandet som sagt Stefan Mårtensson kan även jag betrakta som understundom besvärlig, men ingen kan säga att han är korruptionsbenägen eller utan kunskap och politisk vilja kopplad till goda visioner för ett sammhälligt engagemang.
Ha nu ett fortsatt bra år
Jan Dolk
PS
Vi får vara tacksamma att det fria ordet fortfarande får vara fritt, visst får man ta konekvenserna över det man tycker och säger. Men vi slipper väl fortfarande fängelse.
Ett land som jag ofta besökt är Ungern numer medlem i EU, här vill man införa möjligheten att sätta folk bakom galler för vad man säger och skriver. Nåja det är ingen nyhet för c.a 2010 år sedan slog man ju spikar i händer och fötter på en människa för vad han sa och tyckte.
Det är bra med Sverige, här nöjer vi oss med mobbing.