Till att börja med momsen: Momsen har inom restaurangbranschen i alltför hög grad varit en marginalförstärkare och därigenom även bidragit med en oerhörd hög del av svart arbetskraft tillika kan vi konstatera gäller detta inom samtliga färskvarubranscher. Detta har naturligtvis våra lagstiftare haft klart för sig, så jag förstår därför inte att deras förvåning över uteblivna prissänkningar. Snarare kommer det att bli tvärtom. Branscherna får mindre skatt att hantera som sina egna pengar alltså det svarta kapital som alltför ofta går till svart arbetskraft blir nu vit. En arbetskraftsdel som tillika alltför ofta lever på bidrag genom sina låga inkomstdeklarationer. Visst finns det undantag, men här ses från samhällets sida alltför ofta mellan fingrarna. Vi talar inte millioner vi talar miljarder kronor i skattesvinn. För att inte tala om de konkurrensfördelar den mindre seriösa delen av dessa branscher får tillåtelse att röva åt sig vilket i sin tur bidrar till ökade kostnader för oss skattebetalare och konsumenter, när det gäller våra inköp.
Rotavdraget; har visat sig vara en god källa för fiffel och båg, ett skojeri utan motstycke då det gäller fakturahanteringar, där det lätt blivit så att varor blir till arbetstimmar, där ett hus i Thailand inte sällan placeras i Sverige, för att komma åt detta guldkantade avdrag.
Rutavdraget; blev precis det man kan befara ett avdrag för de redan besuttna, men värst av allt är när till synes godtrogna skattedirektör ställer sig i våra media och försvarar detta avdrag. Naivt så det förslår och dessutom påstår delar av denna tjänstemannakår att branschen har blivit vitare av detta "pigavdrag". Struntprat; vad har man då för måttstock? Bevisligen ingen. Jag känner en del människor som tidigare betalt svart för sin hemhjälp, mig veterligen har ingen av dem påtagit sig ett arbetsgivaransvar genom att registrera sina pigor. Detta lite om ekonomin.
Kungahuset och dess skandaler; Jag vill gärna tro på vår statschef, när han säger att han inte har något umgänge med brottsligheten, tyvärr är det så att han är tvingad till att lite då och då umgås med våra regerings och riksdagsledamöter och dom har ju inte visat sig vara världens bästa barn.
Europas ekonomi: Vi kan ju praktiskt taget betrakta hela Europa som bankrutt åtminstone de stater som tillhör EMU-samarbetet. Tyvärr har vi säkerligen inte sett slutet på denna tragiska utveckling. I sittande stund pågår det nyhetssändningar från Ungern, ett land som jag haft anledning att bevista ett antal gånger, här pågår nu massprotester med anledning av både ekonomisk och demokratisk status i ett annars så underbart land. Trots allt detta ekonomiska elände som tycks råda inom vår kontinent, går mina tankar framför allt till Norge och den massaker våra grannar fick utstå på grund av en mans vansinnes dåd. Detta vansinnes dåd överträffar för mig alla andra skeenden och symptom under År 2011.
Demokratiprocesser i Nordafrika: Något positivt har skett under året kan tyckas, om vi med det menar att folk tvingas ta till vapen för att få igenom och tillgång till de mest självklara rättigheter i sina sätt att bara få vara och uttrycka sig fritt? Men trots allt, tacksamt nog pågår här en frihetsrörelse som berör människor under svåra situationer.
Frågan blir naturligtvis; Kommer vi människor nånsin att lära oss av vår historia. Jan Dolk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar