Vilken rättssäkerhet; Skulle många av oss kunna fråga. Vi vet ju redan idag att politiker och andra höga ledare knappast är några förebilder. Jag tänker på Geijeraffären och nu senast polischefsskandalen bland en mängd andra. Det finns även andra beklämmande skandaler av oanade storlekar.
Möjligt är att dessa skandaler skulle undvikits om män och kvinnor i dessa fall hade haft kontorslandskap i stället för tjänsterum. Inte hade dom väl då vågat beställa upp fjortonåriga flickor eller andra prostituerade på sina rum.
Kontorslandskap eller inte, jag trodde den tiden var förbi, när man ens behövde diskutera detta men dröm om min förvåning när Lars Erik Alversjö än en gång försöker krypa ur sitt ansvar och säga att det här är inte politikernas arbete, möjligt att han har rätt men det är politikers ansvar att se till att våra medborgare känner en rättssäkerhet även om den sedan bara är inbillad.
Vi som drivit eller driver företag eget såväl som anställd, vet ju att det finns lagar som reglerar ett visst medbestämmande i processerna om en arbetsplatsändring.
"Sossarnas" egen Lasse Bryntesson har inte sällan kritiserat oss i majoriteten för fel i processerna, vilket undertecknad i många fall, inte alla, haft anledning att hålla med om.
Har det nu även gått i stå internt ?
Då har vi alla rätt att fråga oss hur (Vi) kommunen beter oss som arbetsgivare.
Sedan menar jag att (Wallraff) som enligt kommentar i NVP vill avsätta 12 st ledare och som säger sig vara insatt gärna skriver sitt rätta namn, ty det har i allra högsta grad med vår rättsäkerhet att göra, vilket inte sällan diskuteras av oss bloggare anonymiteten är många gånger demokratins största fiende.
För mig blir frågan: Hur ser det ut i andra kommuner, finns det några referenser där det kan påvisas att rättsäkerheten har blivit åsidosatt i miljöer som kontorslandskap alternativt slutna rum.
Ha det så bra ta hand om solen
Jan Dolk
Var det L-E Alversö som sa? "Självklart kan jag bevara en hemlighet. Det är människorna jag talar om dem för som inte kan."
Hej Janne,
SvaraRaderajag får en känsla av att "wallraff" jobbar i den kommunala organisationen och kanske är lite rädda att avslöja sig. Om det är så kan man fundera på om det säger något om "wallraff" eller hur protester hanteras?
Hej Kenneth,
SvaraRaderasäkert kan det vara så att man inte öppet vågar säga vad man tycket, men om "Wallraff" arbetar inom organisationen, så finn det ju möjligheter att genom sin fackliga organisation göra sin stämma hörd och därmed ge sin åsikt en större impact.
Naturligtvis har jag förståelse om människor är rädda om sina jobb, men det får inte vara det som avgör om man skall våga uttrycka sin åsikt eller inte.
Jan Dolk